Kort fakta om ovk-besiktningar
Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) infördes i Sverige som ett skall-krav år 1992 i byggnader där människor vistas. Kravet har alltså funnits i över 30 år och är i flerbostadssammanhang ofta en välkänd besiktning som gemene man känner till.
Det är kommunernas byggnadsnämnder som är tillsynsmyndighet för OVK besiktningar och det är byggnadens ägare som ansvarar för att byggnaden har en upprättad och godkänd OVK. Genom en upprättad OVK besiktning erhåller även fastighetsägaren ett intyg som bör sättas upp tydligt för samtliga boende eller personer som vistas i byggnaden ska kunna se.
Syftet med att upprätta och inneha en godtagbar OVK är att luftkvaliteten där människor vistas ska vara acceptabel och inte medföra risker för försämrad hygien. Samt att se över så att ventilationssystemet fungerar som det är tänkt/projekterat.
Det är inte alla byggnader som omfattas av kravet. Generellt sett kan man säga att en giltig OVK ska finnas i flerbostadshus (fler än två hushåll), vårdlokaler, skolor, kontorsbyggnader och i personalutrymmen i övriga lokalbyggnader.
Även småhus omfattas av krav på OVK men enbart vid en första driftsättande besiktning om byggnaden är ny och installerar ett så kallat FTX-system (till och frånluftssystem med värmeåtervinning), FT-system (till och frånluftssystem utan värmeåtervinning) eller FX-system (exempelvis frånluftsvärmepump).
Detta innebär att det finns ett flertal egenägda småhus och radhus/parhus i bostadsrättsföreningar som aldrig får sin ventilation kontrollerad. Ett hushåll om cirka 150 m² golvyta ska enligt Boverkets minimumkrav för luftomväxling ha ett kontinuerligt ventilationsflöde på strax över 50 l/s. Det medför ett energibehov på cirka 8 200 kWh/år för luftomväxlingen om byggnaden skulle vara belägen i Stockholmsområdet. En del av detta täcks normalt sett av solinstrålning, personvärme och spillvärme ifrån hushållsapparater, men utan värmeåtervinning så kan man klart konstatera att energiposten för ventilation är en stor del av ett bostadshus energikostnad.
Energikostnaderna för ventilationen kan genom exempelvis värmeåtervinning reduceras med cirka 80%, men vad händer om värmeåtervinningen inte fungerar som den ska? I ovanstående fall uppskattas den köpta energitillförseln öka med över 5 000 kWh/år om värmeåtervinningen plötsligt slutar fungera. Med ett energipris på cirka 1-1,5 kr per kWh betyder det i rena kronor mellan 5 000 – 7 500 kr om året.
Faktiskt Exempel på merkostnader
Vid ett tillfälle utförde Energikompetens en energideklaration åt en större bostadsrättsförening i Stockholm. Föreningen omfattades av tre flerbostadshus på en fastighet. Byggnaderna hade uppförts år 2020 och värmdes upp med fjärrvärme och har ett så kallat FTX-system för byggnadernas ventilationssystem. Detta system är normalt sett optimalt för en bra energiklass då fjärrvärmen har en lägre viktningsfaktor än exempelvis el vid beräkning av primärenergital. Tyvärr hade ett av byggnadens ventilationssystem satts i branddriftläge i över ett år. Vilket i praktiken innebär att all ventilation frångår värmeåtervinning. Detta innebar en onödig kostnadsökning på cirka 250 000 kr/år på grund av de stora ventilationsflödena. Men inte nog med detta så hade föreningen utfört en OVK besiktning under perioden som ventilationen stått i brandlägesdrift och ändå fått godkänt resultat på den omfattande byggnadens OVK protokoll.
Med det sagt är det inte bara priset för en OVK som bör beaktas vid val av lämplig funktionskontrollant, utan även kvaliteten och kunskapen på den som ska utföra arbetet.
Driftenergi till fläktar och flöden
Det finns också driftenergi för fläktar att spara genom att kontrollera och se över sitt ventilationssystem. Byggnader som är upprättade innan mitten på 1970-talet har vanligtvis självdragssystem (S-system). Men det förekommer även ombyggda system där mekanisk frånluftsventilation (F-system) har installerats. Tidiga F-system har vanligtvis dåliga SFP-tal som medför höga driftkostnader för fläkten. Ett SFP-tal beskriver ventilationssystemets effektivitet i effekt (kW] vid ett specifikt ventilationsflöde (m³/s). Genom att byta ut remdrivna AC-fläktar mot direktdrivna EC-fläktar kan man sänka driftkostnaderna för ventilationen med upp emot 70%! Dessa är även tystare i sin drift gentemot den traditionella AC-fläkten. Sedan EU’s Ecodesign direktiv för fläktar kom år 2016 som medförde hårdare krav så har remdrivna fläktar börjat fasas ut. Boverket ställer också krav vid nybyggnation att F-system ej bör överskrida ett SFP-tal högre än 0,5 kW/(m³/s) och för FTX-system gäller 1,5 kW/(m³/s). Detta kan jämföras med äldre F-system och FTX-system där SFP talen vanligtvis kan ligga på 2,0 respektive 4,0.
Det blir då ganska självklart att ett nytt energieffektivare fläktsystem innebär stora energibesparingar vid utbyte mot det gamla.
Att se över för högt inställda ventilationsflöden kan också innebära stora energibesparingar men man bör ha i beaktande att ventilationen bör vara så pass fullgod så att exempelvis radonhalter ifrån blåbetongkonstruktioner, fukttillskott ifrån badrum och dålig lukt ventileras bort.
Om du är intresserad av att veta mer eller funderar på att boka en kontroll av ditt ventilationssystem så tveka inte på att höra av dig till våra certifierade sakkunniga funktionskontrollanter så berättar vi mer.
