INOMHUSKLIMAT
Människan vistas 90% av sin tid inomhus, därför är det inte så konstigt att inomhusmiljön är en viktig parameter för oss. Välmående beror många gånger på vilken inomhusmiljö vi befinner oss i. Komponenter som ljus, ljud, luft och det termiska klimatet påverkar vår vistelseupplevelse i en byggnad. En riktlinje att följa är att inomhusklimatet är bäst när det inte märks.
Gällande arbetsmiljön finns det indikationer som tyder på att produktivitet minskar med ca. 2% för varje grad som temperaturen överstiger 25°C. Även den tekniska miljön kan spela en stor roll. Att själv kunna styra över belysning, lufttillförsel och temperaturer kan leda till att minska risker för känsla av drag, yrsel och illamående.
Nöjda hyresgäster klagar mindre. Hyresgäster som är missnöjda med inomhusmiljön vill ofta ha uppmärksamhet och kompensation. Saker som tar tid och kostar pengar som kanske inte finns. I ett omvänt fall finns det alltid en nöjdkundeffekt som är viktig. Nöjda kunder stannar kvar och kräver varken särskilt mycket tid eller investering. Fastigheten blir attraktiv och ökar därmed i värde för både försäljning och uthyrning. Ett bra inomhusklimat betyder också sänkta driftkostnader. Genom kontinuerligt förebyggande arbete inom fastigheten så kan brister undkommas som kan tillföra enorma merkostnader.
Luft
Byggnader ska andas genom ventilationssystemet!
Med ett väl utformat ventilationssystem och bra lufttäthet av konstruktionen skapar man rätt förutsättningar för ett energieffektivt och ett väl fungerande hem/arbetsplats.
- Varför bygga lufttäta byggnader?
- Energianvändningen blir mycket lägre!
- Undviker fuktskador vid oönskad och okontrollerat övertryck.
- Inomhusmiljön och din vistelseupplevelse i byggnaden – Där det termiska klimatet, luftkvaliteten och ljudmiljön är viktiga parametrar för en bra upplevelse i hemmet och på arbetsplatsen.
- Nybyggnadskraven skulle aldrig kunna uppfyllas ifall lufttätheten och U-medelvärdet är för högt.
Att tänka på…
Lufttätande åtgärder i gamla hus kräver varsammare hantering. Äldre byggnader är tänkta att andas genom byggnadsskalet. Tätas byggnaden utan vidare kompletterande åtgärder så kan huset få ett så kallat ”sjuka hus syndrom”, med risker för fuktskador i konstruktionen.
LJUS
Ljuset påverkar oss både biologiskt och emotionellt. Ljuset har en viktig roll i hälsoaspekten, vi behöver ljus för att kunna hantera den biologiska klockan och våra hormonnivåer. Rätt mängd ljus får oss att bli gladare.
Ljuset har tre stycken viktiga huvuduppgifter. Att bidra till välbefinnandet, att ge möjlighet att utföra arbete och att skapa säkerhet och trygghet.
Viktiga parametrar som påverkar oss om ljuset:
- Dålig belysning skapar trötthet i ögonen och kan ge huvudvärk.
- Flimmer och brum från belysning kan ge upphov till stress och det centrala nervsystemet påverkas.
- Orientering och planering av rumsutförande är viktig för att få tillgång till rätt mängd solljus.
- Nybyggnadskraven skulle aldrig kunna uppfyllas ifall lufttätheten och U-medelvärdet är för högt.
Att tänka på…
Det är viktigt att inte bara höja belysningsstyrkan om man anser att belysningen är dålig. Se även över andra faktorer som reflektioner, flimmer, bländning, färgtemperatur, färgåtervinning. Då den upplevda belysningen ofta är subjektiv från individ till individ.
TERMISKT KLIMAT
Hur vi upplever det termiska klimatet beror av flera parametrar som de omgivande ytornas strålningstemperatur, temperaturskillnader i rummens olika delar, luftens temperatur, fuktighet och dess hastighet. Men även klädsel och vilken typ av aktivitet som rummen är tänkta att fungera som. Men även vid det optimala termiska klimatet i en lokal eller flerbostadshus är sällan alla ändå nöjd.
Den idealiska temperaturen för inomhusklimatet ligger mellan 20-24°C. Detta rent ifrån miljö, ekonomiskt och ett hälsomässigt perspektiv. Varje grad Celsius som kan accepteras sänker värmebehovet med ca. 5%. Risker för upplevelse av drag ökar dock vid sjunkande temperaturer.
Med modern teknik kan avvikelser i temperaturskillnader mellan olika ytor lätt identifieras. Även hur pass en radiator eller golvvärme fungerar som det ska. På bilden nedan ser vi en radiator fylld med luft, vilket skapar svårigheter för varmvattnet att cirkulera genom hela radiatorn och skapar därmed en kortslutning.
Att tänka på…
Vad är lokalen ämnad till för aktivitet. Är det rätt projekterat? För varmt? För kallt? Vilket inomhusklimat eftersträvar vi? I t.ex. arbetskontor är det största problemet oftast att lokalerna håller en för hög temperatur i jämförelse med bostadshushåll.
LJUD
Idag är buller en av de största bostads och arbetsmiljöproblemen, som upplevs som mest störande. Över 30% av befolkningen anses vara extra känslig för ljud. Konsekvenser för människorna i bostäder kan bli bland annat sömnproblem. Det finns även forskning som tyder på ökad risk för blodtryckssjukdomar, vid högexponering av ljud. Mycket högt ljud kan även orsaka hörselnedsättning och susningar.
Väl projekterade kanaldragningar av ventilationskanalerna och vattenstammar ger bättre ljudmässiga förutsättningar för de som vistas i byggnaden. Även installationstekniska system är en källa till buller. Det är viktigt att bygga rätt från början, gällande ljudisolering. Att ljudisolera efter att man har fått problem med för höga ljud i bostäderna kan bli både dyrt och väldigt svårt.
Att tänka på…
Om hyresgäster klagar på ljudnivån i en bostad kan myndigheterna kräva utredning av ljudkällorna och därmed förebyggande åtgärder för bullerkällan. I övrigt så sker endast ljudkontroll vid slutbesiktning av nybyggda bostäder.
