En energideklaration är ett mått på en byggnads energieffektivitet och miljöpåverkan uttryckt i primärenergital. Energideklarationen kan enbart upprättas av en Certifierad energiexpert och registreras av denna i Boverkets indataregister.
Byggnaden erhåller prestanda uttryckt i ett viktat värde som kallas primärenergital, men redovisar även byggnadens faktiska specifika energianvändning, jämförelse mot liknande byggnader och mot nybyggnadskravet.
En energideklaration kan upprättas genom uppmätta värden eller genom beräknade värden som följer gällande kravställning i BBR och gällande BEN (Boverkets föreksrifter om normalt brukande under ett normalår).
För att en byggnad ska kunna upprättas genom uppmätta värden krävs det att byggnaden varit i bruk under minst 12 månader. Det kan även skapa viss problematik att upprätta en energideklaration på en byggnad som exempelvis delar uppvärmningssystem med en grannfastighet. Eller en byggnad vars uppvärmning sker genom ej avläsningsbar energianvändning, exempelvis enbart genom vedpanna eller likvärdigt. I dessa fall är det fördelaktigare att upprätta en energideklaration genom beräknade värden, trots att detta vanligtvis medför en extra kostnad.
Vid upprättande av energideklaration krävs normalt sett även en energibesiktning och ibland även inspektionsskyldighet av större värmesystem och kylsystem.
En energideklaration ska även inkludera kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder, om sådana anses finnas för den omfattande byggnaden eller byggnaderna.
Vid upprättande av energideklaration erhålls normalt även en så kallad åtgärdsrapport/extern rapport, men detta är inget krav.
Lagen om upprättande av energideklaration kom först 2006 och utgår ifrån ett EU direktiv. De flesta byggnader med en uppvärmd golvyta om 50 m² eller större ska alltid ha en energideklaration upprättad.
Privatägda småhus omfattas enbart av lagen vid nybyggnation då byggnaden senast 24 månader efter att den tagits i bruk ska inneha en upprättad energideklaration, eller vid försäljning.
Ja. Religiösa verksamhetsbyggnader, byggnader som används av Försvarsmakten, tillfälliga byggnader, fritidshus, industri/verkstadsbyggnader, ekonomibyggnader för bland annat jordbruk eller byggnader som har en uppvärmd golvyta under 50 m² behöver vanligtvis ej en energideklaration. Detsamma gäller privatägda småhus förutom vid nybyggnation eller vid försäljning.
Energiberäkningen och energideklarationen skiljer sig främst i att det enbart är en Certifierad energiexpert som kan upprätta dessa och energideklarationen rapporteras in till Boverket. Det är även med en energideklaration som en fastighetsägare kan nyttja för att med sin bank förhandla om grönt bolån/fastighetslån.
Energiberäkning och energideklaration skiljer sig även i den form att en energideklaration även kan upprättas genom uppmätta värden. Vilket också rekommenderas av Boverket.
Nej, en energideklaration kan enbart utföras av en oberoende Certifierad energiexpert.
Energiklasserna i energideklarationer infördes 2014. Tidigare jämfördes byggnaderna mot liknande energideklarerade hus. Numera jämförs en byggnad mot dagens momentana nybyggnadskrav där energiklass C erhålls till byggnader som täcker dagens nybyggnadskrav.
Energiklasserna är ett förtydligande mått på byggnadens energieffektivitet och miljöpåverkan.
Energiklass C innebär att en byggnad uppfyller dagens redan hårt ställda energikrav vid nybyggnation. Att uppfylla energiklass B eller C innebär därför vanligtvis att byggnadens byggnadsteknik, isolationsegenskaper och installationstekniska installationer är av hög effektivitet. Energiklass B kan kort jämföras med lågenergihus och energiklass A kan refereras till passivhus, nollenergihus och plusenergihus.
Grönt bolån för privatpersoner och grönt fastighetslån för kommersiella fastigheter innebär ränterabatt utöver eventuellt övriga rabatter hos din bank. Vanligtvis ställs krav på att byggnaden ska täcka energikrav A, B eller ibland även C. Alternativt vara certifierad mot Svanen, Miljöbyggnad, Breeam, LEED eller annat miljöcertifieringssystem.
Gröna lån ansöks av fastighetsägaren till dennes bank.
En energideklaration kan kosta från någon tusenlapp för en villa. Det som främst påverkar priset för en energideklaration är bland annat byggnadens storlek, antal byggnader som ska energideklareras, installationsteknik, verksamheter i byggnaden och om byggnaden kan energideklareras på uppmätta värden eller om beräkning behöver göras.
Att upprätta en energideklaration på beräknade värden på en äldre befintlig byggnad kan vara kostsamt. Underlag i form av byggnadsteknik
Medan en energideklaration på en nybyggd byggnad som nyligen upprättat en verifierad energiberäkning sällan behöver en energibesiktning, förutsatt att inte inspektionsskyldighet för installationstekniken föreligger.
Vid försäljning av en privatägd bostad så kan avdrag göras för merkostnaden för energideklarationen, precis som kostnaden för exempelvis mäklare.
Det korta svaret är nej och framgår tydligt i lagen om energideklaration för byggnader §14. Om en försäljning av en byggnad ändå utförs så har köparen rätt till att utföra en energideklaration på säljarens bekostnad senast sex månader efter att köparen tillträtt fastigheten och dess byggnad/byggnader.
En energideklaration upprättad av en Certifierad energiexpert hos Boverket är giltig i 10 år från det att deklarationen registrerats. Alltså inte ifrån ett eventuellt platsbesök med energibesiktning.
För att tillgodoräkna solenergi i en energideklaration eller en energiberäkning krävs det att den nyttjas samtidigt som den produceras (alternativt tillsammans med lokal energilagring). Det är även enbart energi som gått byggnadens värmebehov, tappvarmvattenbehov, behov för fastighetsel och komfortkyla som får tillgodoräknas. Solenergi som nyttjas av hushållsel eller verksamhetsenergi förbättrar därmed inte en byggnads energiprestanda.
Sedan 2019 infördes primärenergital och viktningsfaktorer (tidigare kallad primärenergifaktor) i Sveriges energideklarationer och energiberäkningar. Tanken var att det skulle bli enklare att jämföra byggnader direkt i hela Sverige då varje kommun i landet har en geografisk viktningsfaktor. Primärenergitalet tar även hänsyn till byggnadens miljöpåverkan genom viktningsfaktorerna för energibärare. Exempelvis har fossil olja en viktningsfaktor på 1,8 medan biobränsle har en viktningsfaktor på 0,6. Det betyder att för varje kWh som nyttjas genom olja multipliceras med den högre viktningsfaktorn, medan exempelvis energivärdet i vedeldning multipliceras med den lägre viktningsfaktorn. Även fjärrvärme, el, fossil gas och fjärrkyla har en viktningsfaktor. Primärenergitalet kan därför ibland ses något som en politisk faktor.
Det korta svaret är att kW avser en effekt medan kWh avser energi. Effekt multiplicerat med tid tillför därför kW(h) där (h) står för timmar. En effekt är momentan medan energi löper under tid. Vid större energianvändning nyttjas även MWh, GWh och TWh som står för Mega, Giga respektive Terra.